När man har en krokig ryggrad så kallas det skolios. Det finns två olika former, strukturell och funktionell. Vid funktionell skolios så rätas ryggraden automatiskt ut när man till exempel sitter eller ligger ned. Oftast har man funktionell skolios när ens ena ben är längre än det andra, vilket gör ens kropp sned. När den är strukturell innebär det att ens ryggrad inte rätas ut ens när man ligger ner eller sitter ned. Till stor del är orsaken till skolios okänd men det är vanligt med mildare fall och man kan göra en hel del mot det.
Symtom
Skolios upptäcks oftast i ung ålder, i yngre tonåren. Då har man oftast en krökt bröstryggrad och det är mest något som syns men inte känns. Mildare skolios är generellt inget som orsakar några problem men det kan bli värre om det inte blir behandlat ordentligt.
När man får kraftigare fall av skolios som går obehandlad kan man däremot få problem som påverkar ens vardag. Ofta i form av ryggvärk när kotor och diskar i ryggraden är felställda. Utöver kraftig ryggvärk så kan man också få andra symtom som trötthet. I extrema fall kan också ens andning påverkas.
Det är också därför man bör få ens skolios identifierad så snabbt som möjligt. Att ha en ordentlig koll på hur krökt ryggraden faktiskt är blir viktigt när man blir äldre då den kan bli ännu mer krökt och då skapa problem för dig i ditt liv.
Behandling av Skolios
Skolios tenderar att vara synligt bakifrån och man kan då ganska lätt själv se det om man står upp och kollar sig i spegeln. Misstänker man att man har skolios är det bäst att uppsöka ens vårdcentral. Men eftersom många fall upptäcks i tonåren så är det vanligt att skolhälsovården upptäcker det tidigt i undersökningar. De kan då göra en bedömning om huruvida man behöver undersökas vidare. Utöver det består undersökningarna oftast av en röntgen i stående position för att man ska se krökningen.
I väldigt extrema fall kan man operera för skolios. Det görs dock inte ofta då det finns lättare behandling som kan stoppa sjukdomen från att bli värre. I yngre åldrar finns bland annat korsett för att lindra det, men även sjukgymnastik kan användas.
Något som visat sig vara effektivt mot skolios är naprapati. En naprapat kan hjälpa till att korrigera bland annat ett snedställt bäcken och hjälpa till att återställa din ryggs naturliga hållning. Detta då naprapati vid skolios kan hjälpa till med ryggradens flexibilitet som gör att man stoppar krökningen från att bli värre.
Det är viktigt att man kontrollerar ifall ens barn får ryggvärk då det inte nödvändigtvis måste vara vanlig värk. Utan det kan handla om uppkomsten av skolios och kan dels kontrolleras och behandlas av en naprapat. Har man som förälder en historik med skolios finns det också en risk att ens barn också kommer få det. Man har dock inte kunnat kartlägga hur ärftligt tillståndet är.
Men i mer extrema fall är det en steloperation som behövs, då har man oftast lidit av skolios sedan man är yngre och antingen inte fått rätt behandling eller så har behandlingen inte varit effektiv nog. Men till exempel en naprapat kan hjälpa till med bekymren även vid yngre åldrar och således minska risken för operation i vuxen ålder. Samt hjälpa till att lindra ryggvärk och andra möjliga besvär man fått.